Äntligen hemma! 🌸
Vilken fruktansvärd vecka det har varit. Verkligen tagit på psyket ordentligt.



Både farfars död och Aarons operation. Jobbigt bägge delarna 😥
Vi har varit på sjukhus i en veckas tid, först i Umeå och när vi kom hem därifrån började Aaron matvägra, slog bort flaskan och skrek. Vi fick i honom som Max 300 ml (och han bör få i sig minst 600-700 ml). Så då började jag bli orolig för att han skulle bli uttorkad.

Vi åkte upp till akuten och ja, blev inlagda. Han hade gått ner 3-400 gram också så han behövde vätskas upp. Proverna visade dock inte att han var uttorkad (vilket såklart var bra, att vi fick hjälp innan) men vikten visade ju på att han inte fick i sig det han behövde och hade vi låtit det gå ett dygn till så hade han med stor sannolikhet blivit det.
Men igår sattes det in antibiotika och de böt ut Ipren mot Voltaren och hips vips tog han flaskan igen.
Och idag har det inte varit några problem, varken på sjukhuset eller här hemma. Nu ska han ha flaskan istället för att slå bort den 💗

Vi fick åka hem idag på permission och behövde bara komma tillbaka om han inte fick i sig det han behövde, så då skulle han få vätskas upp. Men idag har han ätit 675 ml utan minsta problem och vi slapp tillbaka inatt och får sova hemma och imorgon blir han mest troligt utskriven 💪🏼❤️

Trackback